Skip to content

Maj-lista

14 maj, 2015
tags:

Jag fortsätter att sno inläggsidéer från Peppe, men hon har snott den här så det känns ok.

Vad är ditt mål under maj månad?
Att försöka bli klar med min bok så jag kan börja få den läst först av lite bekanta och sen förhoppningsvis av förläggare.
Vad kommer du vara beroende av?
Halloumi, tror jag.
Vad står det i ditt första inkomna sms för maj månad?
Jag får så sällan SMS, chattar mer med folk. Det första SMS-et i maj var reklam, sen SMS om surfpriser i Italien, sen ett jobbmess, sen mer reklam, SEN en kompis som svarar på min fråga om varför hon hade ringt.
Hur ser en typisk maj-morgon ut för dig?
Som de flesta morgnar senaste månaderna. Vaknar typ tjugo i sju, slänger på mig kläder och skyndar till bussen. Har fått en dålig ovana att söla och inte äta frukost hemma.
Vilka låtar finns på din spellista för maj?
La Roux Sexotheque och Kiss and not tell, tror jag.
Är det något du vill ha mindre av denna månad som du hade för mycket av förra månaden?
Snor.
Är det något du vill ha mer av denna månad som du hade för lite av förra månaden?
Mer sömn och mer sovmorgnar. Har haft så mycket att göra och så mycket inplanerat.
Bästa drycken i maj?
Rosé och bellini. Drack säkert två bellini om dagen i Venedig och fortsätter gärna med det. Inte två varje dag då, men gillar bellini.
Vad är det finaste någon sagt åt dig hittills under månaden?
Fick komplimanger för min medverkan i Nyhetsmorgon imorse, det var fint!
Vad hoppas du att någon ännu kommer att hinna säga åt dig innan månaden är slut?
”Jo men den här vill vi ge ut!” Nä, dit hinner jag nog inte. Men kanske ”sov du så fixar jag pannkakor.”

Venedig, dag tre

13 maj, 2015
tags:

Dag tre hade vi tänkt ta oss an Murano, Burano och Lido. Murano är glas-ön, Burano den lite mindre kända spets-ön, och Lido en strand.

Murano var jättefint, förstås, för det är allt. Men det var också ballt att få en förevisning av glasblåsande och skulpterande, även om man sett det förut.

Glasblåseri

(Det där är inte en snigel, som Handendär trodde först, utan benen på en häst.)

Men också glasmuséet, där det fanns både glasets historia i stort och Venedigs glashistoria mer specifikt. Det är alltid lika intressant att inse hur lite man vet om saker, och få en helt ny förståelse för vissa former eller färger eller trender eller tekniker. Jag gillar när jag kan få en ny uppskattning även när jag fortsätter att inte gilla något rent estetiskt. Och så gillade jag allt knasglas. Och den här glaskronan — sju meter hög, fyra meter bred. Tjo.

Glasmuseet

Kan varmt rekommendera.

Sen insåg vi att vi inte orkade försöka stressa till Burano och att det kanske ändå var för sent, utan vi tog båten till Lido. Och där möttes vi av massa människor på väg bort och började nästan fundera på vad som hände, det kändes som i en katastrofrulle när hjälten försöker ta sig mot strömmen för att rädda hunden, men det blev snabbt uppenbart. Mörka moln och blåst och ösregn på väg och vi vände och gömde oss på en restaurang medan det öste ner utanför. Helt okej avbrott.

Lido

Sen begav vi oss hem, mätta och ändå ganska belåtna med dagen. Jag hade velat sen Burano men det kan få bli nästa gång. Och så hittade jag ett till av alla hundra tusen vykort som stan erbjuder.

himmel

Akta så jag inte gör världens längsta tyngsta blogginlägg som bara är fullt av hundra tusen bilder på Venedig.

Ljud jag tycker om

12 maj, 2015
tags:

När det regnar. Precis just nu regnar det ordentligt och det trummar på verandataket och jag tror att jag skulle kunna lägga mig därute och somnar. Men generellt också. Regn på plåttak, på stugtak, på fönsterbleck, på asfalt, på löv. Hårt regn, mjukt regn, big ol’ fat rain.

Skor. Älskar att det kan bli så många olika sorters ljud av skor. Mjuka, klappriga, vassa, smygiga, gummi-iga, snabba, hasiga, tankfulla, tassande. Jag kan nästan vilja gå omkring i vissa skor bara för att få höra dem.

Naglar som knackar försiktigt över vissa ytor.

Knattrande tangentbord. Både nya laptops och gamla hårdklickiga tangentbord.

Gamla såna snurr-lysknappar i svart bakelit. Knäpp. Knäpp.

Blodet som slår mot insidan av öronen när man har huvudet under vattenytan.

Ja ja ja

11 maj, 2015
tags:

Jag ska blogga dag tre och fyra också. Och kanske lite Venedig-tips. Men just nu har jag något slags semesterbaksmälla och är trött och sur och bah.

Note bene

10 maj, 2015
tags:

Jag tror att världen läste mitt blogginlägg om att vara offline och tyckte det lät bra, för wifit på vårt rum slutade funka. Och jag orkar inte sitta och blogga långt nere i lobbyn.

Venedig, dag 2

9 maj, 2015
tags:

Dag två ägnade vi åt lite mer såhära kulturella saker. Vi gick till dogepalatset igen, men den här gången gick vi in också, och varvade att skämta mycket om doge och om dogens fåniga mössa (”Det är så man vet att han bestämmer, han har fånigast mössa men folk lyssnar ändå.” ”Man walks down the street in a hat like that, you know he’s not afraid of anything”) med att försöka ta in mängden guld och prål och det mycket komplicerade politiska systemet. Och räkna ut hur många av vårt hus som skulle gå in här, i ett av Europas största rum. Tror vi kom fram till kanske tio stycken, beroende på om vi kunde stapla dem eller inte.

Jättestor sal

Jag gillade att det var maffiga tak med guld och målningar och sniderier, och så kunde man se de grova plankorna i hörnen.

Taket

Vi hade läst om en stor samling med gamla kartor och jordglober som vi var pepp på, men det visade sig att Rosseau-utställningen som precis öppnat hade tagit över det rummet så det var kört. Men det var intressant ändå att knalla omkring där.

Vi gick också till Peggy Guggenheim-samlingen och drömde om att äga Picassos Poeten (jag) och tavlor med fyrkanter i olika färger (Handendär.)

Guggenheim

Obs, det där är inte Poeten, innan någon får för sig att jag tror eller påstår det.

Vi har också ätit pasta och pizza och tiramisú. Förstås. Vi fortsätter med principen ”gå omkring tills vi börjar känna oss lite hungriga och hittar något som ser lagom trevligt ut” och är det någonstans man vågar göra det är det nog Italien.

Över lag kan man komma undan med att bara gå omkring i Venedig och inte ens sikta på några särskilda saker, det är bara fint precis överallt. Jag skulle kunna ladda upp bild på bild på bild som ser ut som vykort. Och så hittar vi roliga små butiker och gallerier och skyltar och hus och kyrkor och allt möjligt.

Det är bra att semestra med någon som också gillar att promenera vilse. Även om man blir lite trött i fötterna.

Offline.

8 maj, 2015
tags:

Vi gick förbi ett skyltfönster som bland annat saluförde den här tröjan:

Minus internet, plus cabernet

Och så fnissade vi lite och sa att det var ju typ temat för den här resan. Vi diskuterade innan vi åkte om vi skulle köpa nåt lokalt simkort, men bestämde att nä, vi skiter i det. Det är inte stort nog att det är farligt att gå vilse, och det går nästan alltid att hitta till en båtbuss och vi har en karta. Och det är nyttigt för oss att vara ouppkopplade. Så dagarna är internetfria. Morgon och kväll kan vi utnyttja hotellets wifi till saker som känns oumbärliga. Typ blogga, eller facebooka förvåning över hur många selfiepinneförsäljare det är i Venedig. Viktiga saker.

Det är lite lustigt att inse hur ofta man vill plocka upp telefonen — inte för att man har tråkigt, utan typ för att googla bisarra fakta (men hur uttalas doge egentligen för nu har vi skoj-sagt det på för många sätt och är osäkra) eller genast visa instagram nåt roligt. Och, som sagt, nyttigt att notera. För både jag och internet klarar oss utan varandra i tolv-fjorton timmar. Tror jag.

Sen drack vi valpolicella igår, inte cabernet. Men det är svårare att fusk-rimma på.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 112 andra följare