Skip to content

Lilla gamla katten

6 mars, 2017
tags:

Screen Shot 2017-03-08 at 11.31.54

Saskia har ju ganska länge haft något som kallades FOR-L men nu heter TR, för tand-resorbtion. Tänderna typ löses upp och absorberas in i käken igen, och under tiden gör det ont. I omgångar har hon slickat sår på magen för att det gör ont — rimlig reaktion — men vår förra veterinär tyckte inte att man skulle operera. Idag har hon dock till slut fått dra ut tre tänder och operera bort lite rester av en tandrot, och även om det har gått bra och hon fått smärtlindring och verkar okej är det så svårt att inte ha dåligt samvete. Hur man än gör, om man opererar eller låter bli, så gör det ont och är jobbigt.

Hon blir fjorton i sommar. Det är en gammal katt. Jag hoppas ju att hon blir minst tjugo, tjugofem, men hon är en tant. Det är lite jobbigt att tänka på.

Annonser

Därmed basta

5 mars, 2017
tags:

Kristina Lindquist skriver långt och bra i DN om bastu och kropp och kön och så.

Jag älskar vår bastu. Jag har alltid gillat att basta, både torrbastu och ångbastu. Det var inte ett krav för mig när vi tittade på hus — badkar, däremot — men Handendär, halvfinne som han är, tyckte att det var viktigt. Det fanns en bastu som behövde renoveras, eller som egentligen fick rivas ut och byggas om inklusive alla väggar helt och hållet, men annars gissar jag att vi hade försökt fixa det på något annat sätt.

(Fast det är möjligt att det hade blivit en sån där sak som man säger att man ska fixa och sen blir det aldrig av. It’s been known to happen. Nu gjorde vi det samtidigt som badrummet, eftersom badrummet alldeles definitivt behövde renoveras och bastun var i badrummet och det hade varit jättekonstigt att bara lämna den där, särskilt som det då visade sig att väggarna var urusla. Så det var ju bra.)

Vi skojar ibland om att den fortfarande har ganska hög kostnad per användning. Även om den  blir varm snabbt och man inte behöver avsätta flera timmar till att sitta där så är det liksom ett litet projekt att basta. Det är inte något man kommer på att göra bara så där. Men det kanske borde vara.

Nu är ju jag och Handendär ganska bekanta med varandras nakna kroppar, men det är inte så himla ofta som man är helt naken, helt utan täcken eller handdukar eller något annat, en lång stund, utan att det, ja, pågår aktiviteter. Och det är ganska bra för en relation, tror jag, att vara chill-naken då och då.

Sen tror ju jag att det är bra generellt att vara naken, och vara bland andra nakna människor. Främlingar och människor man känner. Alla sorter och typer. Och bastun är rent biologiskt en bra plats att vara det på — värmen gör att man slappnar av och får lite oxytocinpåslag och blir trygg och lugn.

Vår bastu är stor nog för kanske fyra personer, om de är bekväma med varandra. Sex personer om de är väldigt bekväma eller lite lagom fulla kanske. Vi har fortfarande inte bastat med sällskap, även om vi försöker erbjuda bastu som lyx-häng då och då. (Det där låter lite illavarslande. Hm.)

Jag tror jag ska föreslå Handendär att vi tar och bastar ikväll. Jag har till och med fått lära mig hur man på finska säger ”Mer vatten?” det vill säga, ska jag hälla mer vatten på hällen. Fast jag säger mest Kyllä, för det är oftast han som frågar.

 

Jag? Nä, inget särskilt…

4 mars, 2017
tags:

screen-shot-2017-03-05-at-12-55-26

Hänger på en flygel bara…

(Bild tagen, i bägge bemärkelserna, av @mcmilfen.)

Vet ni

3 mars, 2017

Att ibland ifrågasätter man sina val i livet. Till exempel Blogg100. Eller att skjuta på bloggandet till kvällen, för man ska ju bara på en AW. Inga konstigheter. 

Jo, visst.

Abuelos

2 mars, 2017

Det här inlägget var kvar i utkast från förra årets Blogg100, och jag minns inte exakt vad jag hade tänkt skriva, men jag minns att jag tyckte det var en fin video. 

Blogg100 2017

1 mars, 2017
tags:

blogg100-logotype

Dags igen! Hundra inlägg, hundra dagar i rad. En utmaning som ibland blir störig och ibland väldigt givande, som jag ibland klarat helt och ibland inte alls och ibland typ.

Lite som livet.

Pillerill och livskvalitet

6 februari, 2017

piller

Jag tog den här bilden i morse och tänkte instagramma den med nån text i stil med ”Livskvalitet i tre små piller” men så tänkte jag att det kanske behövs lite mer nyans och information än så.

Det här är pillren som jag tar i princip varje morgon. P-piller, 50 mg Sertralin, 30 mg Ritalin. P-piller främst för att jag har väldigt jobbig mens, Sertralin som ångestdämpande, Ritalinet mot ADHD (otippat). Ritalinet tar jag inte varje varje dag, men de flesta. Jag har ätit P-piller sen jag var sexton, men pausade ett tag för ett par år sen och kan rapportera att nej, jag vill inte leva utan dem. Sertralin har jag ätit i tre-fyra år och Ritalin i typ två, och jag vet att det är väldigt stor skillnad på mitt liv med och utan.

Visst, jag kan leva utan dem alla tre. Men de gör stor skillnad för mig och jag förstår inte varför jag skulle välja bort dem bara för att de är mediciner eller kemikalier eller för att jag medicinerar bort mina problem eller vad man nu vill kalla det. Ja, jag medicinerar bort problem, varför skulle jag inte göra det? Det finns saker jag kan göra ”själv” som kan hjälpa till viss del, men det hjälper inte lika mycket och om jag istället gör dem tillsammans med tabletterna så funkar det mycket bättre.

Kroppen är korkad och ibland måste man motarbeta den, så är det bara.