Skip to content

Särskilt begåvade barn och särskilt stöd

28 april, 2015
tags:

Jag läste tidigare idag om att Skolverket jobbar på stödmaterial om och för särskilt (intellektuellt) begåvade barn och då valt bort beställda texter från en av de mest framstående forskarna på området.

– Roland Persson vill att man ska använda ordet begåvning och han uttrycker sig då som att alla barn inte är begåvade. Just den formuleringen kan inte vi ansvara för, säger Johan Börjesson som är undervisningsråd på Skolverket och ansvarig för det aktuella stödmaterialet.

Skolverket vill alltså att man ska använda begreppet ”särskild begåvning” och inte ordet begåvad, för det antyder att vissa barn inte är begåvade? Är inte det liksom inbyggt i begreppet begåvning, att det är något utöver det vanliga? Alla kan inte vara begåvade, det är som att säga att alla är över medel. (Alla i en klass kan vara över medel för landet, men alla i en klass kan inte vara över medel för klassen.) Om han ville prata om, typ, smarta barn och korkade barn skulle det kanske vara mer rimligt att dra i bromsen och fundera på formuleringarna, men det här känns bara märkligt.

Visst, man kan prata om att alla är begåvade på sitt sätt, men om det nu finns forskning och etablerade begrepp både på engelska och svenska (man pratar internationellt om ”gifted”) så blir det konstigt att man ska börja peta i det för att  ingen ska bli ledsen. Och det är väl isåfall lika särskiljande att prata om begåvning och jättebegåvning, eller smart och extra smart, eller för den delen grupp A och grupp B om alla vet att grupp B får de svårare mattetalen? Poängen med stödmaterialet och med forskningen över lag handlar om att det finns barn som är mer intelligenta än snittet-normalt-typiskt-vad man nu vill kalla det för, och skolan är dålig på att tillgodose deras behov. Då känns det inte relevant att prata om att alla är begåvade på sitt sätt.

Jag vet inte om Perssons kommentar här att projektet är värdelöst utan distinktionen sitter ihop med ett längre sammanhang som inte framgår i artikeln, och det kanske är lite väl drastiskt uttalat – men jag kan lite grann förstå honom. Vad är poängen med att utreda stöd till begåvade barn, om man inte skiljer på begåvade och inte begåvade barn? Det är förstås problematiskt att begåvning är ett begrepp som urvattnats och uppfattas som värderande, även om det inte är menat så i forskningen. Men det kanske är just den urvattningen han lackar på.

Rolig parentes: Begreppet ”särbegåvad” myntades av just Persson på 90-talet, för att försöka göra det tydligare än bara begåvad.

I alla fall. Sen på eftermiddagen läste jag också den här påföljande debattartikeln.

”Många potentiella Einstein, Tesla, Curie, Lovelace, Turing eller Darwin har slösats bort. Potentialen hos 21 000 särbegåvade skolbarn är enorm. Låt oss vattna dem så de får blomma upp i sin fulla prakt”, skriver Lars Wilderäng.

Och ja, absolut, det kan vara massvis med bortslösad potential när vi inte gett särskilt begåvade barn hjälp och stöd och möjligheter. Men jag tänker genast på två saker.

Det ena är att många begåvade barn blir mer eller mindre vanliga vuxna. Vissa särbegåvade barn kan antingen växa ifrån sin genialitet, eller växa ikapp den – alltså att de är vuxensmarta som femåringar och fortsätter vara vuxensmarta som tjugofemåringar men då är det inte lika imponerande. (Inte samma sak som att man inte lärt sig studieteknik och ansträngning och därför misslyckas senare i livet, även om det säkert också kan spela in.) Så att satsa på en liten knodd som är skitbra på matte och logik behöver inte ge en Einstein, det kanske bara ger en bra ingenjör. Eller en revisor. Eller en skådespelare, för den delen. Vilket är helt okej! Men kanske trist för knodden ifråga eller hens föräldrar eller samhället, som lärt sig att förvänta enorma stordåd.

Men det andra är att det är fan lite sunkigt att tycka att vi ska ge stöd till barn för att få Einsteins och Teslor och Darwinar.

Vi ska ge stöd till dem för att så många av dem inte mår bra. För att de är understimulerade, mår dåligt, är osäkra, kanske mobbade, inte får utvecklas, inte känner att skolan bryr sig om dem. De förtjänar satsningar och stimulans för att de är människor, inte för att de är något slags hypotetiskt potential och det kommer att ”löna sig för samhället”.

De förtjänar stöd för att antingen kunna göra bra saker, eller för att de aldrig ska kunna skylla på att de kunde ha gjort saker om de bara fått mer stöd i skolan.

6 kommentarer leave one →
  1. Silme permalink
    28 april, 2015 8:14 e m

    Du är så vis. Jag älskar dig <3 (Jag skrev först "ibland", men jag tycker faktiskt om dig hela tiden, men eftersom vi inte ses så ofta så inser jag det inte jämnt och det känns därför som ibland). Bästa Julia!

  2. Johan permalink
    28 april, 2015 9:49 e m

    ”Men det andra är att det är fan lite sunkigt att tycka att vi ska ge stöd till barn för att få Einsteins och Teslor och Darwinar.”

    Ungefär lika sunkigt som idrotts- eller musikskolor där intagsprov mäter begåvningen och tillträde till undervisningen?

    Mången pappa drömmer om att lillen ska bli nästa Zlatan och hejar fram förväntningar från sidlinjen, tycker du det är lika sunkigt?

    • 29 april, 2015 5:01 f m

      Om man gör det för att man tycker att man själv eller samhäller förtjänar en ny Zlatan, ja, då tycker jag nog det. Om man vill att barnet ska få möjlighet att utveckla sin potential och bli bra på något hen tycker om, och hen kanske mår väldigt dåligt av att inte få spela fotboll eller fiol, då tycker jag inte det.

Trackbacks

  1. Så rätt och så fel | Julia Skott - pangbrud och skjutjärnsjournalist.
  2. Åååkej | Julia Skott - pangbrud och skjutjärnsjournalist.
  3. 2015 i bloggen | Julia Skott - pangbrud och skjutjärnsjournalist.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s