Skip to content

Home is where the fart is

3 april, 2015
tags:

Nu har vi bott i huset i snart fyra månader, och då och då funderar jag lite på vad som får en lägenhet eller ett hus att kännas som ett hem. Alltså, när känner man att det här är hemma? När slutar man tänka på sin boplats när man kommer hem eller går eller stökar omkring, och det bara blir hemma?

Vissa menar att det har att göra med hur mycket man hunnit komma i ordning, hur mycket som är uppackat och uppspikat på väggarna och så. Andra att det är något som utvecklas allt eftersom man typ målar och fixar och kanske har sönder saker, sätter sin prägel på det fysiska. Ytterligare andra att det är något esoteriskt som växer fram och inte går att kodifiera på det sättet.

Jag ligger nog någonstans emellan alla de synsätten. Huset börjar kännas allt mer som hemma, allt eftersom alla dessa saker händer. (Även om vi var ganska uppackade och i ordning för flera månader sen, men det är för att jag funkar så.)

Däremot blir jag fortfarande lite glad då och då för att vi bor i ett sånt trevligt litet hus och har fina saker. Men jag tänker att det får man göra, även om det är hemma-hemma. Precis som jag då och då blir lite glad för att jag kommer på att jag tycker om Handendär och vi har det bra. Det finns utrymme för lite ny-kär-het även i det invanda, tänker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s