Skip to content

Att gömma både sår och plåster

4 mars, 2015
tags:

En sak som jag ofta och gärna pratar om är hur internet ger oss nya och bättre möjligheter att få dela våra svagheter och hitta styrka i dem, tillsammans. När jag skriver om saker som är jobbiga, när jag bloggar eller pratar om saker som gör ont, så får jag så ofta respons från människor som är så lättade att de inte är ensamma, som är tacksamma för att få lite nya ord att sätta på saker, som kanske vågar fundera lite på sig själva och på att kanske lätta lite på låsen och gömmorna. Man ser det om och om igen i olika sammanhang, oavsett om det handlar om ekonomi eller kroppsnojor eller mental ohälsa eller infertilitet eller ensamhet eller vad det nu kan vara.

I Kroppspanik fick jag till en formulering som både jag och andra gillade, om att troll spricker i ljuset och sår läker bäst i luften. Jag tror fortfarande på det. Jag tror på att både smärtor och tabun mår bra av att luftas, att vi både som individer och som samhälle tjänar på att vi blir bättre på att visa oss svaga inför varandra, i ögonblicket och i längden. Vi slutar tro att alla andra är starka och klarar saker.

Samtidigt är det svårt att våga. För man kan också förlora på det. På att berättelsen om en innehåller nya saker. Det är inte alla arbetsgivare som vill ha en, inte alla vänner som klarar av, inte alla på internet som är stöttande. Jag har all förståelse för att man inte vill eller vågar eller orkar dela med sig av det som gör ont.

Jag gör det inte själv, alla gånger.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s