Skip to content

Är jag den tatuerade typen?

12 mars, 2014
tags:

Ibland kommer jag på mig själv med att bli lite överraskad när någon visar sig ha tatueringar, för att det känns lite otippat att just hen ska ha det. (Ibland handlar det också om motiv eller storlek, eftersom det ändå blir vanligare och vanligare, men många gånger bara just om att de ens har en.) Jag kan inte nödvändigtvis motivera det eller förklara hur någon borde se ut som har tatueringar, eller tvärtom, det bara liksom är så.

Sen funderar jag på om folk reagerar likadant om mig. Antingen när de ser ett litet semikolon, eller när de ser det och frågar om jag har något mer, eller om de ser något på instagram eller fan vet jag, nåt sånt.

I min egen hjärna är jag på en och samma gång väldigt väldigt töntig, alltså typen vars tatueringar skulle överraska, och lite alternativ (om än inte ball) alltså inte särskilt överraskande alls.

Frågan är hur jag kan få svar på denna fråga. Om jag väl ställer den har jag ju liksom förstört vetenskapligheten. Eller nåt.

7 kommentarer leave one →
  1. 12 mars, 2014 10:57 f m

    Jag tror att de flesta tror att jag är tatuerad men är det inte.

  2. 12 mars, 2014 2:32 e m

    Folk brukar leta efter tatueringar på mig! Jag blir alltid förvirrad och road och sen skäms jag lite över att jag inte är ball nog att ha tatueringar.

    • 12 mars, 2014 2:41 e m

      Du är nog en så som jag varken skulle bli förvånad av frånvaro eller existens. Men jag tror du skulle ha en fin ödla nånstans.

      • 13 mars, 2014 1:26 e m

        Jag vill tatuera in asteriskerna på handlederna för att jag är fånig. Så jag kan * krama * folk. ;) Men jag är så ovetande om tatueringar att jag inte vet var jag ska vända mig som är bra (har piercat tillräckligt till att jag inte vågar gå till orekommenderade ställen). Jag borde förmodligen fråga någon, typ dig.

  3. 13 mars, 2014 8:34 f m

    Åh, sånt här är jätteintressant tycker jag. Jag ser nog inte ut som en person som skulle ha tauteringar. Däremot brukar folk väldigt ofta tro att jag är vegetarian, men det är jag inte och har aldrig varit. Som jag undrat vad det är med mig som skriker ‘Vegetarian’.

Trackbacks

  1. Ålder och brist därpå | Julia Skott - pangbrud och skjutjärnsjournalist.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s