Skip to content

Vse napomenaet o tebe

4 november, 2012

Det har gått ett år sedan Nabil dog. Sedan min bror ringde och jag trodde att han skojade, sen jag satt uppe hela natten och hickade av gråt och ilska, sen jag följde med Handendär ut på lanet han arrangerade för barnen i skolan och satt bredvid honom och gjorde ingenting för om jag bara kunde se honom så kunde inte han också dö.

Jag vet fortfarande inte riktigt hur det är med den där sorgestenen. Det hugger fortfarande ibland, när något påminner eller jag tycker att jag ser honom på stan.

När det precis hade tagit slut lyssnade jag mycket på den här. Den funkade när han dog också. Allt påminner om dig, men du är ingenstans. Där finns bara världen som sett oss tillsammans för sista gången.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s