Skip to content

.

21 november, 2011

Jag har skrivit ett gäng inlägg om döden och sorg och känslor som jag inte pallar publicera. Kontentan: När går det över egentligen?

Det har väl ”gått över” i bemärkelsen att jag inte brister ut i gråt lite närsom minst en gång om dagen. Och jag har slutat vakna och slås av det varje dag. Men jag är fortfarande lite… konstig. Kombinationen sorg och november gör mig väldigt väldigt trött och lite småkorkad, verkar det.

Cool story, bro.

3 kommentarer leave one →
  1. 21 november, 2011 1:23 e m

    Det går inte över, är ju den hemska sanningen. Men man lär sig leva med det, det braiga i livet tar över mer och mer och man tänker inte på det lika ofta. När man väl gör det, gör det lika ont, eftersom det är så fruktansvärt sorgligt.

    Men med tiden blir det inte lika hudlöst, som en kloking sa till mig på twittan.

  2. 21 november, 2011 2:35 e m

    Nej, det går inte över. Men man vänjer sig vid känslan så mycket att det blir lättare med tiden.

  3. Sandra V permalink
    21 november, 2011 10:16 e m

    Ja, det var precis det jag tänkte. Man lär sig leva med den, mer och mer för varje. Sorgen försvinner inte utan tar bara andra vägar. Du finner sätt att hantera den, kram på dig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s