Skip to content

Påsk och språk och traditioner

26 april, 2011

Vi firade påsk i söndags (för det är så man gör egentligen) med rysk påskmat. Längst bort: Pascha, sötad pressad färskostmassa (uttalas pás-cha). Närmast: Kulitj, saffransbröd.

Och ägg med zombie-Jesus och ”Ceci n’est pas un oeuf” och Saurons öga som givetvis såg ut som nåt helt annat och körsbärsblommor och rymdraketer och så vidare.

Senare på kvällen låg jag och Handendär och pratade bland annat om att jag varit tvungen att plocka ut en hylla ur kylen för att få plats med paschan — den ska alltså stå i en form, i det här fallet ett durkslag, med en handduk i så att vasslen rinner ut och ner i något kärl. För att den ska pressas har man nåt tungt ovanpå. Det blir ett litet åbäkigt torn, det hela. Jag nämnde att mamma brukade göra den i blomkrukor i plast, då blir det kanske ännu högre. Men hon brukade ställa in den i skafferiet, där det var kallt och fanns höga hyllor. I kladovkan, säger jag och blir tyst.

Kladovka är ryska för skafferi, och det enda ordet vi använde oavsett om vi pratade ryska eller svenska. I löpande svenska böjde vi alltså det ryska ordet enligt svenska regler. Samma sak med sarajen, alltså förrådet bredvid garaget.

Det var inte så många ord som användes överfört så hemma. Men de som var, var en så självklar del i vårt gemensamma språkbruk. Och jag vet att det inte nödvändigtvis är en flerspråkighetsgrej — vi hade också ”fåniga rummet”, ett rum som hette så för att det var svåranvänt, och hemma hos Annan använder de ordet ”smatt” — men det är ändå viktigt för mig på något sätt att jag vuxit upp med den referensramen.

Kladovkan försvann när mamma och pappa byggde om köket. Sen såldes ju huset, och det finns inga sarajer att kalla saraj just nu. Och det skulle kanske vara konstigt att återinföra såna ord i ett hushåll där det bara är jag som pratar ryska. När vi är hos mamma och pappa i Cambridge används de inte heller, för de har varken saraj eller kladovka, inte på det sättet. (Handendär pratade inte finska hemma när han växte upp, så han och hans familj har inga såna insticksord som jag har märkt.)

De hade nästan försvunnit ur mitt huvud, orden. Men de kom tillbaka, plötsligt, när jag skulle ta tag i en familjetradition på egen hand. Det är nästan poetiskt.

Advertisements
13 kommentarer leave one →
  1. 26 april, 2011 1:15 e m

    Vi hade inte bara en smatt, utan även en kattsluss = farstun. :)

  2. Maria Nikolajeva permalink
    26 april, 2011 2:17 e m

    Vi har visst en kladovka här i Cambridge!

    • 26 april, 2011 4:03 e m

      Det meddelade pappa per mail också. Jag har i alla fall aldrig hört er säga det.

  3. Leo permalink
    26 april, 2011 3:04 e m

    Jag är uppvuxen med ”fnäsvatten”. Det fick man dricka då och då till frukost, särskilt i vinter- eller förkylningstid. Oftast hade det smak av apelsin eller citron. Det är en tablett som läggs i ett glas vatten, sen fnäser det en stund och till slut kan man dricka. C-vitaminbrustablett alltså. Vet inte om det var jag eller min bror som kom på ordet, men jag tror att jag var över 20 år när jag insåg att det ju faktiskt inte heter fnäsvatten.

  4. 26 april, 2011 4:10 e m

    Åh, Pascha och Kulitj är såååå gott! När farmor levde brukade hon alltid göra det till påsk men nu var det länge sen jag åt det. Mamma brukar göra någon modern snabbvariant men den är inte lika bra. Har du nåt bra recept på Paschan?

    • 26 april, 2011 4:19 e m

      Jag gjorde typ såhär: Vispa tre äggvitor hårt. Vispa 4 dl grädde och rör ner 500 g kesella. Vispa tre äggulor med två dl socker (fast Handendär tyckte provsatsen med lite mer socker var godare, så kanske tre dl.) Rör ihop äggulorna och gräddkesellasmeten, ha i några teskedar vaniljsocker. Rör försiktigt ner äggvitorna, och ha i suckat (eller något annat om du vill, typ nötter) och rör lite till, fast fortfarande försiktigt.

      Lägg en kökshandduk i någon form med hål i, häll i smeten, vik över kanterna på handduken och lägg nåt tungt på. Ställ i en bunke och in i kylen i en eller två dagar.

      • 27 april, 2011 11:58 f m

        Toppen! Jag ska testa, fast nu kanske det får vänta till nästa år istället. ;) Tack!

  5. 26 april, 2011 4:37 e m

    Pascha låter sjukt intressant. Måste pröva någon gång. Och mina farföräldrar har också såna tallrikar!

    I min familj blir det en del skånska ord (vi bor i Stockholm), typ räligt, rullebör, skula. Fast det som mest känns annorlunda hos oss är nog maten (och matens betydelse)…

    • 26 april, 2011 5:41 e m

      Jag har ärvt tallrikarna efter min farmor, faktiskt! Har dem i tre olika storlekar.

      (Handendär tycker att pascha är typ det godaste han nånsin ätit.)

      Berätta om maten!

  6. christel vaenerberg permalink
    27 april, 2011 6:06 e m

    Kul att läsa. Är finska och firade påsk med pascha i östra Finland.
    500 gram kvarg samt massore med smultet smör i stället för
    kesella. I övrigt ungefär samma recept. LOVAR , Handendär svimmar när han äter denna finska version.
    Kul med Handendär, jag avstavade fel så det bölev enbart två ord. Fattade inte riktigt först.

  7. Staffan Skott permalink
    28 april, 2011 7:32 e m

    Klart du inte hört oss säga kladovkan. Det är ju där jag har whiskyn och konjaken. Sånt håller man tyst med.

  8. 9 maj, 2011 1:56 e m

    Jag blev väldigt förvånad när det visade sig att inte alla förstår att ordet ”bonota” betyder den lapp där man skriver upp vad man ska handla, dvs inköpslista. Alltså en nota till boden. Men så hette det på min mammas värmländska landsbygd eller om det var min pappas jämtländska dito och så heter det i min hjärna.

Trackbacks

  1. Ryska påsken – så funkar det! | Julia Skott - pangbrud och skjutjärnsjournalist.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s