Skip to content

Bride brain

18 april, 2011

Jag har läst en hel del om bride brain. Jag väntar fortfarande på att det ska slå till, och det börjar bli lite ont om tid med tanke på att det är mindre än två månader kvar.

Bride brain är alltså ungefär när det slår slint i skallen inför bröllopet och man typ blir helt galen för att ens brudtärna klippt en ful frisyr (exempel ur verkligheten) eller insidan på inbjudningskuverten är en lite annan nyans av sjöskumsgrönt än servetterna (påhittat exempel som garanterat har hänt i verkligheten). En besatthet av detaljerna som gärna går ut över andra som gör fel på tusen möjliga och omöjliga sätt, till exempel genom att leva sina liv som att ens bröllop inte var det viktigaste som någonsin kommer hända.

Jag gillar ju knäppa detaljer och planering och pyssel, men jag och Handendär (som också gillar allt ovanstående) kom ganska tidigt överens om att ta det relativt lugnt. För att bröllopet och planeringen inte skulle bli en stor boll av stress och pengar och besatthet. Så det har pysslats lite lagom i maklig takt, men generellt så kör vi på konceptet ”lite vigsel, lite trevlig fest”. Det känns ändå som det viktigaste.

Nu tror jag inte att jag skulle fått så mycket bride brain ändå, det ligger nog inte för mig. Även om jag skojar med Annan att jag säkert borde bli upprörd för att hon klippt sig kort med fin rosa lugg (och då har jag inte ens något brudfölje, så det är inte som att hon faktiskt kommer stå nånstans och matcha och bli tittad på). Orka, liksom. Det finns så mycket man skulle kunna bli galen över, då är det enklare att låta bli och lägga energi på alla de saker som måste fixas ändå.

(Fråga igen om en månad. Då kanske jag fallit till föga och letar peruker till Annan.)

Advertisements
10 kommentarer leave one →
  1. Pia permalink
    18 april, 2011 2:04 e m

    Vänta bara!
    Veckorna innan mitt bröllop (för ca 1.000 år sedan) drömde jag stressdrömmar om att byta om till brudklänning i en mycket trång och mycket smutsig toalett. Hjärnan är konstig ibland. Eller ja, ganska ofta faktiskt.

    • 18 april, 2011 4:33 e m

      Haha, fast stressdrömmar är ju nåt helt annat. Dem räknar jag kallt med. Gamla kompanjoner… =D

  2. 18 april, 2011 2:14 e m

    Hehehe, jag väntar också med spänning på min ”bride brain”.

  3. 18 april, 2011 4:48 e m

    Jag freakade rätt länge kring kuverten till våra inbjudningar… vilket gjorde att de blev försenade typ 1,5 månader. Men det var lika mycket min fästmans fel, han var nämligen jäkligt noga med att om det skulle vara rosa så behövde det minsann vara exakt rätt rosa färg. Galet skönt att de nu är skickade, men det ger istället nya grejer att börja oroa sig för.

    • 18 april, 2011 5:06 e m

      Ja, det är vääääldigt lätt att fastna, som sagt.

  4. 18 april, 2011 7:21 e m

    Men shit vad löjligt. Själv gifte jag mej i späd ålder och min mor planerade det mesta. Möjligtvis kanske hon hade lite mother-of-the-bride-brain, men det skulle väl vara det då.

  5. 20 april, 2011 7:43 f m

    För mig hände det ungefär en timme innan bröllopet när jag insåg att jag hade glömt min bukett =( som tur var åkte min tärna efter mig och kunde fixa det, wohoo!

  6. fullbokhylla permalink
    20 april, 2011 12:32 e m

    Kvällen innan var jag riiiktigt irriterad och betedde mig ganska dåligt mot släkt och vänner som var på plats för att hjälpa till. Plötsligt kändes det som att ingen brydde sig tillräckligt om att det skulle bli bra. Skönt att få ett ord på fenomenet!

  7. 21 april, 2011 2:29 f m

    Jag kommer garanterat få bride brain, som det ältande kontrollfreak jag är.

  8. Lisa permalink
    21 april, 2011 10:47 f m

    På sätt och vis kan jag tycka det är ganska skönt att när vi gifte oss förra sommaren så var vi småbarnsföräldrar (m ungar på 1 & 3 år). Vi skötte det mesta själv och även om den sista veckan var superstressig så gick det aldrig att gå upp i detaljer, den tiden och platsen i hjärnan fanns inte.

    Så jag vill bjuda på lite bröllopsstress-perspektiv: på bröllopsdagens morgon åkte min blivande man och köpte häftapparat för att häfta de 70 ”bordsplacerings/presentationskorten” (den vi hade visade sig inte funka- kvällen innan). 1 timme innan vigseln springer jag in på Coop och köper nya lösögonfransar (klistret på de tidigare hade torkat). Strax innan det har jag gråtit för att mannen glömt väskan med håruppsättningsprodukter i festlokalen- det finns inte tid att åka tillbaka, men frisyren visar sig bli lika snygg ändå med hjälp av de produkter jag har hemma.
    Allt detta samtidigt som vi själva tar hand om våra små vilda barn. Och precis när vi ska åka till kyrkan börjar min blivande man blöda på handen av att plocka upp det porslin ungarna råkar ha sönder, och den vita skjortan får en röd fläck.

    När vi såg Solsidan-avsnittet om bröllop kände vi på riktigt igen oss. Fullständigt kaos fram tills vi gick in hand i hand i kapellet. Efter det slutade jag inte le förrens jag somnade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s