Skip to content

Hon inuti mig som vill ut

17 maj, 2010

I Morgonpasset pratade jag bland annat om en till sak om det där med den smala tjejen inuti tjockisen, om en sak som är lite mindre rolig och ilsk än den omedelbara reaktionen.

När man säger att inuti varje tjockis finns en smal person som vill ut, så är det som att säga att det finns någon annan inuti dig. Någon annan än den du är nu. Och det är en känsla som så många har, oavsett faktisk vikt — att det finns någon annan inuti en som ska komma ut, och .

kommer du både klara av och vara värd alla de där sakerna du inte vågar eller vill göra nu. kommer du att förtjäna kärlek och erkännande och bra jobb och snygga kläder, då kommer du att våga vara rolig och synas och ta för dig — eller vad det nu är som du inte tycker att du förtjänar eller vågar nu.

Sanningen är för det första förstås att du kommer inte bli en annan människa om du går ner i vikt (eller fixar näsan, för den delen, eller vad det nu kan vara). Du kan kanske våga göra vissa saker du inte ville förut, för att du känner dig lite mer bekväm i din kropp eller lite mindre orolig för vad folk kommer tänka. Men över lag kommer du inte bli en helt annan, ny och modigare och ballare mänska varken om fem eller femtio kilo.

Och för det andra, och jag vet inte hur högt jag kan skrika det här: Du förtjänar alla de där sakerna nu. Du är värd kärlek och lycka och vänner och bra jobb och snygga kläder, du är värd att försöka våga saker som gör dig rädd — och att slippa försöka. Oavsett hur du ser ut, om du är tjock eller smal, nöjd eller missnöjd, så är du VÄRD allt du vill ha. Det betyder givetvis inte att du är garanterad det, men du ska inte låta varken världen eller dig själv övertyga dig om att du inte är värd det — eller att du kan bli värd det bara du gör en viss sak.

Jag blir så oerhört ledsen när jag tänker på alla som inte lever nu, inte lever och njuter och tar för sig nu, för att de väntar på livet de egentligen förtjänar, livet som ska komma sen, livet som den där andra inuti ska få leva.

Inuti dig finns du. Släpp ut dig själv om du inte redan gjort det, och lev.

(Relaterade lästips: Kate Hardings The fantasy of being thin, och en ganska ny artikel från MSNBC om besvikelsen när bantning inte förändrar allt.)

Annonser
40 kommentarer leave one →
  1. Emma permalink
    17 maj, 2010 10:33 f m

    Vackert! Känns egentligen helt sinnessjukt att man ska behöva skriva det du precis skrev, det borde ju vara något som alla vet och tar för givet. Självklart är alla människor oavsett utsida värda precis vad de strävar efter. Självförtroendet sitter inte i utseendet/storleken, men tyvärr har samhället vinklat det så. Jag är en stor tjej, jag vet att jag är värd precis exakt så mycket som jag kämpar för, varken mer eller mindre. Min sambo är en liten smal person och detsamma gäller naturligtvis då!

  2. 17 maj, 2010 10:34 f m

    Hej! Är det ok om jag citerar det här på min blogg? Med länkar förstås! Jag hörde dig på radion och minns att när du sa precis det här, så var det som att du slog huvudet på spiken. Det gör ont att inse att man berövar sig själv på livet (för det är det man gör), och jag är glad att du och andra tar debatten och påminner om att det är FEL.

  3. baglady442 permalink
    17 maj, 2010 10:34 f m

    Jaa jaaa jaaa…

    Så rätt. Så bra. Släppa ut sig själv.

  4. 17 maj, 2010 10:35 f m

    ja! så himla sant. detta är det mest tragiska med all jäkla ”självförbättring”. den behöver inte vara dålig, men att ha som utgångspunkt att du idag är dålig och inte duger kan aldrig sluta väl. och vi måste sluta lägga nån slags moralisk dimension i fettet.

  5. 17 maj, 2010 10:56 f m

    Så gött att du skriver det här.

  6. bec permalink
    17 maj, 2010 11:06 f m

    Du har så rätt Julia. Nästan så man blir lite lessen. För det är ju sällan man tänker så. Och väntan på att bli den där bra personen som förtjänar allt det där kan tyckas så lång. Ibland e man inte ens medveten om att man väntar. Kram.

  7. 17 maj, 2010 11:16 f m

    Jag har loosat 34 kg och mår mycket bättre ..men visst fan är jag samma person som innan . Och det skrämmande är att nu pratar människor med mig på ett annat sätt , som om jag blev smartare med ett lägre BMI . Jag är fortfarande lika arg/ glad/smart som innan .Sådetså.

    Sen vill jag bara säga att jag tycker att din blogg är fantastisk !

  8. 17 maj, 2010 11:40 f m

    Hatar the fantasy of being thin. Så farlig. Och dum. Och du sa det mycket bättre än när jag försökte!

  9. 17 maj, 2010 1:43 e m

    Jag blir nästan lite blödig när jag läser texten för att jag förstår och håller med. Jag gick ner en massa kilon och hann inte ändra min självbild. Så trots att det yttre var nytt var mina tankar gamla. Det är fruktansvärt svårt att ändra på gamla mönster som är så djupt rotade. Är det okej om jag citerar med länkar? Tack för en underbar blogg!

  10. 17 maj, 2010 5:59 e m

    ÅNGETS!

  11. 17 maj, 2010 8:19 e m

    Tack Julia! Du sätter ord på mina tankar.

  12. Ullah permalink
    17 maj, 2010 8:50 e m

    Du är så klok, Julia!

  13. 17 maj, 2010 9:37 e m

    Du ger en gammal (nåja) formglad feminist hopp om framtiden!

  14. 17 maj, 2010 10:00 e m

    Jag hade planerat att skriva ”Du är så klok”, men känner liksom att det är sagt. Måste lära mig att komma på kommentarer snabbare. Så jag skriver bara <3.

  15. 18 maj, 2010 1:09 f m

    För det först lyckades jag ju stava fel på det svåra ordet ångest. Men förutom det, klart du har rätt, bra att du säger/skriver det, ständig påminnelse behövs.

    Bara det att detta ”Jag blir så oerhört ledsen när jag tänker på alla som inte lever nu, inte lever och njuter och tar för sig nu, för att de väntar på livet de egentligen förtjänar, livet som ska komma sen, livet som den där andra inuti ska få leva.

    Inuti dig finns du. Släpp ut dig själv om du inte redan gjort det, och lev.”

    …är jag, jag lever inte, är som max vid liv. Jag kan inte komma låss, kommer inte ut, blir aldrig fri från mig själv. Från en x-anorektiker och med andras mått troligen ”smal” men fullständigt värdelös.

  16. 18 maj, 2010 8:05 f m

    Och tack till er andra också, det kändes lite fånigt att skriva Tack flera gånger separat.

  17. Freja permalink
    18 maj, 2010 9:24 f m

    Verkligen så helt jävla underbart skrivet. Och du träffade mitt i prick.
    Jag var sjuk i grav anorexi som höll på att ta mitt liv, men jag var inte lycklig… Inte alls utan snarare tvärtom. Jag var instängd i min egen kropp, i mina egna tankar och sjukdomen höll mig i järngrepp.
    Idag är jag frisk men jag kämpar på som så många andra att njuta av livet för det handlar ju om större saker än vikt och vilken storlek man har på kläderna. Det handlar om kärlek, vänskap och att glädjas av de små sakerna.
    Tack Julia.
    Kram

  18. 18 maj, 2010 12:02 e m

    Åh jag VET ju det här, men det är ändå så svårt att inte hamna i fällan. ”I höst när jag börjar plugga, då ska jag vara smal så att jag lättare kan få nya vänner” typ. WTF?

    Det är så svårt att tänka att man duger som man är NU.

  19. Vera permalink
    18 maj, 2010 11:40 e m

    Underbart skrivet och jag tror fler känner att du träffade mitt i prick. Thanks.

  20. Monica permalink
    18 maj, 2010 11:49 e m

    Fantastisk bra skrivet! Det var precis vad ett dåligt självförtroende behövde läsa.

  21. Ylva permalink
    21 juni, 2010 1:33 e m

    Jag väger ca 100kg (inte vägt mig på ett par år) och är 165cm lång. Jag är en tvättäkta tjockis och har de senaste åren försökt övertyga mig om precis vad du skriver. Varför skulle jag inte vara värd allt det bra som andra är värda? Jag källsorterar, handlar ekologiskt, är vegeterian och tänker på miljön. Jag rockar, jag är jag och börjar blir riktigt stolt över mig själv.

    Btw, jag älskar din blogg.

  22. 7 mars, 2012 2:03 e m

    Det är så konstigt att så många av oss känner likadant, hur man levt ett helt liv och kännst sig så otillräcklig – även om man var fullt tillräcklig.

Trackbacks

  1. Att träffa rätt « It's all gonna be fine
  2. Den minst sexiga kampanj som jag sett på länge av Elin Grelsson
  3. the future isn't near, it's here » Blog Archive » Hon där inne som vill ut
  4. Vildvittra » Länkhög
  5. Smalast vinner « It's all gonna be fine
  6. Remember those walls I built? « Julia Skott – pangbrud och skjutjärnsjournalist.
  7. Några snabba bloggtips på samma tema: « Linna Johansson
  8. År tre – recap « Julia Skott – pangbrud och skjutjärnsjournalist.
  9. Biggest besvikelse | Julia Skott - pangbrud och skjutjärnsjournalist.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s