Skip to content

Bara så ni vet

12 april, 2010

I förrförra veckan var det en person som länkade till en bild på Twitter och sa ”kolla, Julia i Kyrkans Tidning!” De hade citerat en bit från Kroppsbilder och lagt upp en av bilderna på mig.

Man kan tycka att det är fint att de vill uppmärksamma projektet, och det är det väl, även om man kan tycka att de då kunde ha lagt med en länk — men de lyder under samma regler som alla andra, och borde som tidskrift veta att man inte får publicera andra människors bilder utan tillstånd. Att de ”finns på internet” betyder inte att det är något annat som gäller. Och till och med om de skulle råka ha missat det finns det en ganska tydlig varning på förstasidan. Att det dessutom är ganska avklädda bilder borde väl också göra att de flesta funderar ett varv till, kan man tycka.

Flera andra tidningar har hört av sig och antingen gjort intervjuer eller velat använda några av bilderna i en artikel om bloggen. Jag har hittills alltid sagt ja när det gäller mina egna bilder, och kontaktat deltagare och frågat om deras bilder när man velat ha fler. Men Kyrkans tidning har alltså bara publicerat bilden rakt av utan att höra av sig. Det är, förutom ett brott mot upphovsrättslagen, respektlöst mot mig både som projektets skapare och som privatperson.

Jag mailade deras chefredaktör för en vecka sen och har inte fått svar. Jag har nu också skickat en faktura, efter att ha dubbelkollat med Journalistförbundet vad deras rekommendationer är — de är, ifall någon undrar, att man fakturerar vad bilden ursprungligen skulle ha kostat att publicera utifrån frilansrekommendationerna, plus lika mycket till för det ideella intrånget. Man kan tydligen också lägga på ytterligare 50% ovanpå det om man känner sig särskilt kränkt av användandet, men så långt tänker jag inte sträcka mig, även om det är frestande.

Fakturan förfaller elfte maj. Jag rapporterar om de hör av sig…

Annonser
26 kommentarer leave one →
  1. 12 april, 2010 1:19 e m

    Du gör helt rätt som skickar faktura. Även om det skulle röra sig om ”olycksfall i tidningsarbetet” så är det bra att du säger ifrån.

  2. 12 april, 2010 1:23 e m

    Inte okej!

  3. 12 april, 2010 1:31 e m

    App app app. Sickna slarviga typer.

    Stå på dig!

  4. 12 april, 2010 1:38 e m

    Du skall icke stjäla
    Kyrkan tillämpar visst inte sina egna regler och paragrafer.

  5. 12 april, 2010 2:16 e m

    Får ständigt bilder stulna och blir helt vansinnig. Ofta ger jag en varning först, ett mejl med den totala kostnaden av stölden. Då brukar bilderna ryka illa kvickt haha!
    Bra att du sa ifrån! :)

  6. Den Konstfrälste permalink
    12 april, 2010 5:51 e m

    Kimmi: Riktigt larvig jämförelse med stöld. Immateria är ju inte ”prylar”. Publicerar man saker får man lov att räkna med att de sprids. Det är verkligheten idag på internet.

  7. gastlind permalink
    12 april, 2010 6:21 e m

    För övrigt är det ganska lustigt hur vissa yrkesgrupper anser sig ha rätt till något slags privilegium att ta betalt för gammalt arbete.

    Jag kan ej gå till jobbet imorgon och säga ”det jobbet jag gjorde för 2 månader sen var ju rätt bra, jag vill ha betalt för det en gång till”. Hur stor andel av befolkningen kan göra så? Varför skulle du ha rätt till det om nästan inga andra yrkesgrupper kan det, Julia?

    • 12 april, 2010 9:47 e m

      Det finns massor med yrkesgrupper, eller hur menar du? Typ alla former av kreativa yrken, jättemånga inom alla branscher där patenträtten gäller, osv. Om du retar dig på just journalister kanske du ska tänka ett steg till, alternativt fokusera på immaterialrätt som koncept istället.

      • konstmuppen permalink
        13 april, 2010 5:03 e m

        Det är precis vad jag gör också ;)

  8. 12 april, 2010 7:46 e m

    Gastlind: Väldigt förenklat: Någon glömde nog betala hennes lön första gången. Nu säger hon att om de vill utnyttja jobbet hon lade ner får de betala lönen.

  9. gastlind permalink
    12 april, 2010 8:06 e m

    Sil: Alldeles för förenklat. Personen i fråga bad ju inte om att få jobbet gjort. Dessutom valde Julia att publicera bilderna offentligt ( på sin blogg ). Vad är då avsikten om ej alla ska få ta del av dem? Julia gjorde jobbet antingen som en del av sitt arbete ( betald tid ) eller på sin fritid ( = hobby ). I ena fallet har hon ju redan fått betalt och i det andra fallet har hon så vitt jag vet ej bett någon om betalning i samband med skapandet, utan gjort det främst som en skoj / ”opinionsbildande” grej.

    Att komma i efterhand och kräva betalt för en ”skoj grej” är väl ändå ganska ohederligt?

  10. Tolkia permalink
    12 april, 2010 8:19 e m

    Nja. Det är ju fråga om att använda material som någon annan äger i en produkt som man själv publicerar, i sitt eget namn (Nota bete: Man får faktiskt inte ens publicera de artiklar man själv är författare till i sin egen doktorsavhandling utan att ha tillåtelse från förlagen som givit ut dem. Det är aldrig några problem att få tillåtelse om man frågar först, men kan bli mindre roligt om man ”glömmer” att göra det.). Hade de visat normal hyfs och frågat först hade de, vad jag förstår av inlägget, fått göra det (alternativt hade de fått en prisuppgift och så kunnat bestämma om man tyckte att det var värt det eller inte. Det gjorde man nu inte. Vad jag förstår fick man även en chans att styra upp misstaget (typ säga oj, hoppsan, ursäkta), vilken man inte tog, och fakturan var storsläggan när det inte fungerat med lämpor. Jag har inget att invända mot det. (Däremot tycker jag att det följande inlägget, om att fakturan kommer att betalas, nästan har en doft av besvikelse över att de slemma tjuvarna faktiskt tog sitt förnuft till fånga och bad om ursäkt. Det stör lite min bild av bloggen och bloggaren, så jag hoppas verkligen att jag har fel här.)

    • 12 april, 2010 9:38 e m

      Det FANNS en viss besvikelse där, som du plockade upp på, men den handlade om något helt annat — det jag försökte låta bli att uttrycka var mer min känsla av att de inte brydde sig förrän jag skrev om det i ett offentligt forum.

      • Tolkia permalink
        12 april, 2010 9:49 e m

        Ah, på det viset. Ja, det kan jag hålla med om suger rätt rejält, och det gör mig personligen lite besviken (och irriterad) att mitt samfunds tidning (som jag visserligen inte har, men ändå) inte har bättre hyfs. Inte för att det inte skulle störa mig även från en annan tidning. Man frågar innan man lånar, hur svårt kan det vara, liksom. (Men det var uppriktigt sagt skönt att det var vad det gällde, och inte just typ ”fan att de bad om ursäkt, så att man inte med gott samvete kunde få hata dem ifred”; jag har precis hunnit börja gilla bloggen och det hade stört mig om du hade framstått som småaktig. Vilket du nu inte gör, som väl är. Och så går vi runt kring ett enrisesnår, snurrigare metakommentar får man leta efter.)

  11. Anaïs permalink
    12 april, 2010 8:19 e m

    Ännu enklare: Julia gör vad hon vill och publicerar vad hon vill. Det ger ingen annan rätt att använda hennes bilder i ett kommersiellt sammanhang – alltså att tjäna pengar *i hennes ställe* på något hon i sin tur inte begärt betalt för. Dessutom utan att ens kontakta henne.

  12. NCF permalink
    12 april, 2010 8:32 e m

    ”Jag kan ej gå till jobbet imorgon och säga ”det jobbet jag gjorde för 2 månader sen var ju rätt bra, jag vill ha betalt för det en gång till”.”

    Byt jobb då.

    ”Varför skulle du ha rätt till det om nästan inga andra yrkesgrupper kan det, Julia?”

    För att lagar och regler säger att hon har det.

    Näe, men allvarligt talat. Jämför det med piratkopiering. Om man ger ut en skiva, eller till och med om man gratis GER BORT en skiva man har gett ut så ger det inte någon rätten att använda musiken som den vill. Att verkligheten ser annorlunda ut vet vi alla, men det betyder inte att man måste sitta tyst och acceptera det när man inte behöver.

    Sen kan jag ju förstå om man är extra hård om man figurerar i en kristen publikation – då om någonsin behöver man ju plåster på såren.

    • gastlind permalink
      12 april, 2010 11:48 e m

      ”Byt jobb då.”

      Det är inte så att jag själv vill tjäna pengar på det viset. Det är så att jag ej ser på vilket vis det uppmuntrar till nyskapande att få betalt för gammalt arbete. Kan du förklara det? Nej men seriöst, har du något vettigt svar?

      ”För att lagar och regler säger att hon har det.”

      Lagen säger att det är så, men lagen är grundad i en upphovsrätt från 1800-talet. Då det var praktiskt omöjligt att sprida imateriella verk utan ekonomiskt risktagande. En tidningspress kostade pengar, och det fanns inga billigare sätt att sprida verken. Idag är distributionen gratis. Vem som helst har råd att blogga och fildela.

      ”men det betyder inte att man måste sitta tyst och acceptera det när man inte behöver.”

      Jo det är en praktisk nödvändighet. Det går uppenbarligen inte upprätthålla upphovsrätten längre. Det är helt omöjligt. Se bara på the pirate bay. Hur många länder har de inte stämts i? Vad har det lett till rent praktiskt? Har folk slutat fildelat? Näe, inte direkt..

  13. gastlind permalink
    12 april, 2010 8:40 e m

    Tolkia: Vi pratar inte alls om någon ”produkt” utan immateriella bilder. Hade det varit en ”produkt” som blivit stulen så hade någon faktiskt blivit av med något – men Julia har ju kvar sina bilder, så uppenbarligen är det inte fråga om någon ”stöld”. Det råder inte heller någon tvekan om vems den ideella upphovsrätten till bilderna är. Tidningen har väl inte påstått att de själva tagit bilderna?

    Anaïs: Varför ska Julia ha rätt att kräva betalt för det om hon redan gjort arbetet och _dessutom_ själv gjort det allmänt tillgängligt? Litet som att ge någon något med ena handen men kräva dem på pengar för det med den andra (i efterhand).

    Vad menar du med tjäna pengar ”i hennes ställe”? Om hon ville hade hon mycket väl kunnat struntat i att publicera bilderna elektroniskt, tryckt en egen fysisk tidning och sålt ”for profit”. Nu gjorde hon inte det. ”Produkten” är den fysiska tidningen. Immaterian är de digitala bilderna. Dags att lära sig se skillnad.

    • Tolkia permalink
      12 april, 2010 9:44 e m

      Säljer vi inte ganska mycket idag som är vad du kallar iimmateria? Visst går det att köpa/sälja sådant som inte finns. Här gäller det dock, som jag uppfattar det, egentligen inte det pekuniära värdet av en produkt, utan det inte fullt lika enkelt mätbara värdet av god journalistisk (och vetenskaplig, och allmän) sed. Fråga innan du lånar; så enkelt att ett dagisbarn förstår det.

      • gastlind permalink
        13 april, 2010 12:08 f m

        Det är vad folk _försöker_ göra ja. Men det har inget värde. Att betala för en ”download” eller en ”styckkopia” är att bli blåst. För det tillförs inget ekonomiskt värde. Det som har ett värde är själva skapandet av immaterian. Själva tiden folk lägger på det. Att försöka ta betalt i själva överföringssteget har blivit helt omöjligt.

        Det går inte kräva betalt för själva överföringen av immateria längre. Så enkelt att de allra flesta ungdomar verkar förstår det för längesen.

  14. Anno permalink
    12 april, 2010 9:40 e m

    Gastlind: Digitala bilder är också produkter! Precis som en papperstidning, ett dataprogram, en diabild eller en bild på ett papper är det. Det är bilden som är produkten, inte sättet den visas på. Det är ingen skillnad på en tidning som produkt, om du läser den på ett papper i handen eller på en skärm framför dig. Samma sak gäller med en bild, du har ett original hemma i arkivet, hur du sedan väljer att visa upp den förändrar inte att det är en bild. Inte heller hur många som kan se den, eller var. Att ta en bild från en internetsida är, enligt lag, att jämställa med att plocka ner en bild från en vägg och lägga den i kopieringsmaskinen och sedan använda den i kommersiellt syfte.

    Oavsett när Man har gjort/tagit sin bild så ska man ha betalt när någon använder den. När någon köper en rätt att använda din bild, är det som att hyra en bil. Du betalar för att få köra den en stund, nästa kund betalar för sin körtid…

    Om du har tillverkat en produkt som du hyr ut, men bara tar betalt av första kunden, så är det bara att beklaga.

  15. gastlind permalink
    13 april, 2010 12:00 f m

    Anno: Nej tyvärr har du fel där. En tidning kostar pengar i råvaror (skog), transport, göras om till pappersmassa, kostnad på tryckeriet och distribution av tidningarna till butiker och prenumeranter. Det krävs arbete för varje ny tidning. Varje gång du skickar en bild (eller en pdf-fil för den delen) över internet så kostar det inget. Ingen behöver utföra något arbete och det finns inga råvarukostnader för just den ”överföringen”.

    En bil kostar pengar att tillverka, den kostar pengar i råvaror. Den slits när folk hyr den – till slut måste den skrotas och ersättas med en helt ny bil. En digital bild blir inte mer ”sliten” för var person som glor på den och den går heller aldrig sönder. Därför är det en helt galen jämförelse.

    Det är meningslöst att betala för ”downloads” eller styckförsäljning av immateria. För det krävs ej att det tillförs något som kostar pengar. Det som har ett värde är att immaterian skapas. Tiden och mödan för arbetet.

    Det är direkt orimligt att kräva betalt för gammalt arbete. Som att försöka leva på gamla bedrifter. Det uppmuntrar ej till nyskapande och skapar inget nytt värde.

  16. 13 april, 2010 2:02 f m

    En bild som en tidning publicerar i kommersiellt syfte används ju till att tjäna pengar åt tidningen. Är det verkligen okej att tidningens ägare och medarbetare tjänar pengar på ett arbete (=att ta bilden) som någon annan utfört utan att denne ska få betalt för det? Bara för att bilden går att reproducera så betyder det väl inte att man inte ska betala för sig när man använder den? I så fall skulle man kunna producera en hel tidning med både bilder och artiklar (som ju också går att reproducera) som man tar gratis, och således bara får intäkter vid försäljning av tidningen utan att ha några som helst utgifter för innehållet.

    En frilansfotograf kanske har väldigt stora utgifter för resor och uppehälle och andra omkostnader i samband med att en viss bild tagits, och fotografen kanske rent av har riskerat sitt eget liv och hälsa för att få en så bra bild som möjligt, till exempel i ett krigsområde, och att det just därför blev en väldigt bra bild. Får han eller hon då bara några hundralappar för den bilden, så kanske vederbörande nöjer sig med att fotografera fåglar i sin egen trädgård i fortsättningen, eftersom det är både billigare resa och inte lika hälsofarligt – men enligt det där resonemanget skulle ge precis lika mycket betalt.

    • konstmuppen permalink
      13 april, 2010 5:21 e m

      Då får väl intressenter gå ihop och anställa frilansfotografer att åka runt och plåta. ”Frilans”-konceptet försvinner lite. Men det finns ju inga praktiska sätt att hindra det på. Lika omöjligt som att hindra fildelning är det att försöka hindra att folk tar bilder publicerade på andras bloggar och lägger upp på sin egen blogg, redigerar i photoshop m.m. Idag är det nästan en naturlag att så fort något intressant publiceras på internet så kommer det spridas – och det kommer bli en praktisk omöjlighet att ha någon slags ensamrätt på det.

      Det är något som journalister, fotografer m.m. borde utnyttja. Se det som marknadsföring. ”Titta va coola grejer jag kan göra”. Så kommer nog snart tidningar och andra uppdragsgivare att vara beredda att betala för ert _framtida_ arbete och inte det ni gjorde för en månad sen eller kanske flera år sen.

  17. 13 april, 2010 9:55 e m

    Men att privatpersoner som skriver bloggar är klåpare och kapar bilder och lägger upp dem på sin egen blogg utan att varken fråga eller betala gör ju inte att det automatiskt blir rätt. I det här fallet handlade det ju dessutom om en publikation som man förutsätter har ansvariga utgivare som är bekanta med upphovsrätt och liknande lagstiftning.

    Bara för att många gör något som går att göra, får det ju inte att bli lagligt eller rätt. För att hårddra det hela till sin spets, tänk om folk skulle börja mörda varandra med jämna mellanrum, borde vi då också överväga att legalisera det ”eftersom det är så enkelt att göra”?

Trackbacks

  1. Veckan som gick – vecka 15 « Same Same But Different

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s