Skip to content

Hejdå tanden

26 mars, 2015
tags:

Okej. Jag har tandläkarskräck. Jag tror att jag har skrivit om det förut.

Jag lyckades ta mig till folktandvården för några veckor sen och göra en undersökning och boka tid för att dra ut min mjölktand.

Ja, mjölktand, alla tror att jag skojar men jo, det finns ingen vuxentand under och den har bara chillat där i dryga trettio år. Men den blir irriterad då och då och nu kändes det som att det började bli dags.

Och nu var det dags-dags. Jag fick komma in lite tidigare och ta en Stesolid för att inte få panik — och var typ nästan lika stressad för hur jag skulle reagera av den, men jag blev typ bara väldigt sömnig i väntrummet. Och så klarade jag av att låta henne sätta bedövningen, vilket är den punkt där allt bara låst sig förut. Och så petade hon typ loss den med nåt verktyg och högg den med en barntång och så var det med det. Jag fick med mig tanden i en påse. Den var lite äcklig. Amanda var snäll och hämtade mig i Farsta eftersom Handendär var dubbelbokad.

Jag skriver det här inlägget med vad jag tror är en del Stesolid kvar i kroppen, nu på kvällen. Tunga och läpp är fortfarande konstiga och bedövade och jag har kikat på hålet och det ser lite äckligt och lite märkligt ut. Jag drömmer ofta drömmar där tänderna går sönder och måste pillas loss och nu är det som att det är på riktigt? Jättekonstigt. Det är en grop och den kommer väl läka så det blir plant där, tänker jag mig, eller så har jag en stor grop i tandköttet.

Obs jag hoppas att ni uppskattar att ni slipper bilder på den köttiga gropen och den lite äckliga tanden. Jag vill posta dem men jag ska behärska mig.

Jag är hur som helst väldigt stolt över mig själv. Jag klarade det och jag är awesome och snart får jag ta lite te och lite glass, som jag ska dricka och äta försiktigt.

 

Den grå luggens charm

25 mars, 2015

Jag tror det var något år sen som jag hittade mitt första vita hår. (Det var nog kanske två, nu när jag tänker på det. Jag är ibland väldigt dålig på att uppskatta hur långt det gått sen nåt.)

Sen har det dykt upp nåt då och då. Igår såg jag ett blänka till och rotade fram det och bad Handendär ta en bild för att det var en så rolig knyck i det. På bilden såg det ut som att det låg ett till bredvid. Handendär sa att nä det var nog bara ljuset men det visade sig att jo. Och när jag tittade på nummer två upptäckte jag ett till som skymtade genom luggen.

image

I början ryckte jag dem. Nu får de nog vara. Jag är lite nyfiken på om de blir lockiga eller raka eller vågiga eller krusiga när de blir fler. Och om de kommer hålla sig i luggen och ge mig en sån där snygg vit lock, eller om jag bara blir salt-och-pepprig över hela huvudet. Eller salt-och-kanelig kanske, i mitt fall.

Det vita håret i ögonbrynet kommer jag dock fortsätta att rycka, när det petar fram. Det finns gränser.

Dream dream dream

24 mars, 2015
tags:

Jag tror ju att drömmar är typ hjärnan som skakar omkring saker som den har tagit in eller funderat på eller behöver tugga klart. Det behöver inte nödvändigtvis vara jättemeningsfullt, även om jag har återkommande stressdrömmar som kan avslöja för mig att det är lite för mycket på en gång eller för den delen att jag ska resa snart, ifall jag hade glömt det. Ibland drömmer jag att jag är jättearg på folk och försöker skrika på dem, och så kommer det inte ut någonting och då misstänker jag att kroppen försöker skrika på riktigt. Ibland drömmer jag att jag försöker springa och det går sjuuukt segt, då tror jag att kroppen försöker springa men är i den där drömförlamningen. Och så har jag förstås klassiska drömmar, om att försöka hitta toaletter eller att jag ska upp på scen och inte kan mina repliker, eller är tillbaka i skolan med noll koll. (Älskar när hjärnan plötsligt kommer på att nej, jag är trettio och så färdig med det här, jag behöver inte bry mig.)

Jag har ganska ofta sjukt jobbiga mardrömmar. Riktigt hårda maror, ibland, som kan spöka en hel natt. Det varierar hur ofta det är, och hur jobbiga, men det kan verkligen vara panik. Även korta sekvenser som maler och maler när jag nästan sover, som stressar hjärnan enormt och leder till väldigt kass sömn och väldigt trött dag därpå.

Ni vet den där drömmen där man hittar ett nytt rum i sitt hus? Jag drömde den på steroider i natt. Jag hade köpt huset med en redaktör, av nån anledning, och först hittade vi lustiga skrymslen och sen fler och fler rum, fyra bastur, biosalong, dansbana med programledarrobotar, båtlucka… Jag minns att jag dels sa att det var som en sån där dröm, och dels att nu skulle ingen av oss nånsin ha råd att köpa ut den andra.

Det roligaste är dock när jag drömmer så extremt torra drömmar. Plocka ögonbrynen. Sortera papper. Vika tvätt. Ingående, länge, i detalj. Jag tänker på det som hjärnans skärmsläckare.

Mens-begreppsapparat

23 mars, 2015
tags:

På förekommen anledning, typ, tänkte jag dela med mig av några begrepp som folk brukar tycka är roliga och/eller användbara när jag har använt dem. Åtminstone kvinnor vet nästan alltid precis vad man menar, nästan utan närmare förklaring. Om du äter just nu kanske du ska läsa det här lite senare.

Spökmens: Man skulle kunna svära på att det börjat rinna, men när man går på toa (eventuellt flera gånger) så är där inte en droppe, inte ett spår. Finns också den lite mindre vanliga omvänd spökmens, där man tänker att äh, det är nog bara spök och så visar det sig att nä, det var det inte.

Överraskningsmens: Förklaring överflödig.

Bumerangmens: När den låtsades vara slut men kommer tillbaka en snabbis.

Mensnys: När man nyser och känner hur det whoosh-ar till allt på en gång. Kanske en större grej för bind-användare? (Annat närliggande exempel: När jag hade bautainfluensa i januari och hostade så våldsamt att menskoppsvakuumet släppte. Skulle nästan kunna svära på att hostmusklerna vände den upp och ner, så imponerande var läckan. Hade jag haft mens veckan efter när jag hade magsjuka hade det säkert kunnat ha samma effekt, men då hade jag ju åtminstone varit på toaletten när det hände och inte i sängen.)

Det känns som att det är något till som jag brukar säga men som jag inte kommer på nu. Har ni några favoriter eller andra förslag?

Rätt avigt #21

22 mars, 2015
tags:

rätt avigt - skärmdump

Jag har glömt att tipsa kontinuerligt, men vår stickpodd, Rätt avigt, har ju tickat på hela året och idag kom avsnitt 21, där vi pratar om resestickning och hur man ska återfinna tappad pepp. Med mera. Mer om innehåll och annat roligt finns här. Om du inte redan prenumererar tycker jag att du ska göra det!

Du ska definitivt lyssna på avsnitt 20, där vi pratar handarbete och genus, till och med om du inte är så intresserad av stickning.

Soffliggare

21 mars, 2015
tags:

Det var liksom inte riktigt läge att jobba i trädgården idag va.

Trädgården under snö

(I rättvisans namn smälte det lite, men till och med om allt hunnit smälta vilket det nu inte gjorde var det lite väl kallt.)

Lite smält

Vi gjorde massa ärenden istället. Lämnade av sak hos lillebror, köpte kattsand, hämtade reparerade telefoner, åkte till Ikea – fast på väg till det senare vane-kollade jag Blocket efter kökssoffor eftersom jag närt en dröm om en sådan på verandan. Hittills har de alla varit dyrare än vad som känns rimligt, eller försvunnit innan jag hunnit ringa, eller både och. Men nu var det en fin, i Huddinge, för trehundra spänn, som inte hunnit säljas! Så vi tog en liten avstickare och slängde upp den på takräcket. (Blocket, folkets vän! Säljaren sa ”jag trodde inte jag skulle få den såld för trehundra” och jag lyckades hejda mig själv från att säga att alla andra tar mycket mycket mer.)

Soffa

Kolla vad fint! Det syns inte riktigt, men den är ljust ljust blå. Är lite sugen på att måla nåt fint i de där rutorna, men ska sova på saken. Kan hur som helst se mig utsträckt där i sommar med en bok. Mycket mycket nöjd.

Hormoner och min lilla hjärna

20 mars, 2015
tags:

Stambyte skrev om PMS och jag minns plötsligt en dag i november när jag och Handendär åkte till huset som vi ännu inte bodde i. Jag var trött och missnöjd muttergrymtade helt oironiskt om att jag var sämst och ful och allt var skit. Sen pausade jag i inte ens en sekund och utbrast, nästan glatt, ”jag ska ha MENS!” Insikten kom liksom medan jag fortfarande pratade.

Det är så intressant att den verkligen plötsligt kan slå mig, att det är därför jag är helt utan marginaler och filter och hud och att min fullständiga visshet om min egen uselhet kanske inte är helt rotad i verklighet. Men jag kanske ska vara glad att den ändå kommer, åtminstone ibland. Det gör det ju inte nödvändigtvis mindre sant, känslan just då, men det är lite lättare att bära när jag vet att det i alla fall i teorin är övergående. Även om jag inte gillar att vara slav under min egen kropp.

Här är förresten ett sju år gammalt inlägg om när jag blir lite blödig av hormoner. Fortfarande fina saker jag blev rörd av.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 115 andra följare