Jubileeeeee!
Ibland innebär det här jobbet intressanta situationer.
Till exempel kan man bli bjuden till brittiska ambassaden för att fira drottningens diamantjubileum. Man kan få lite klädpanik, man kan hitta något att ha på sig och istället bli nervös för att man kommer att stå i ett hörn och vara bortkommen. Man kan ha ganska trevligt ändå.
Det roligaste var eventuellt turistbussen som körde förbi när vi stod på en terrass, och vinkade till dignitärerna. (Och mig, då.) Det näst roligaste var att stå och säga snorkigheter sotto voce om kungligheter. (Inte väldigt elaka, mest saker i stil med att det är synd att William kommer hinna bli helt skallig långt innan han blir kung.)
Det var för övrigt ganska skönt att se att ambassadörens fru också hade prickigt på sig. Då kunde jag inte vara helt fel ute. Sen misstänker jag att hennes klänning kostade en aning mer än min, men det är väl som det ska vara.
Wow, det där lät pampigt! Prickigt är aldrig fel. Tvärtom.