Överpresterande tjejer
Jag och Handendär diskuterade lite om det här med högpresterande tjejer och slackerkillar (och att vi båda två är lite allergiska mot termen “prestationsprinsessor”). Och jag kom på en faktor som väldigt sällan diskuteras, i alla fall vad jag har sett — att det kanske också kan handla om områden. Områden som också ofta är könskodade, visst, men att det inte nödvändigtvis handlar bara om individider och personlighetstyper.
Så här menar jag, om man generaliserar hårt: Killar dras och uppmuntras till tekniska, naturvetenskapliga och konkreta ämnen och aktiviteter; tjejer till humanistiska, abstrakta, “mjuka”. Och behovet av folk inom de konkreta ämnena är för det första ofta större, för det andra just konkret. Inom de humanistiska ämnena är marknaden lösare och svajigare, konkurrensen och kraven högre. En halv-okej systemadministratör kommer antagligen att klara sig bättre på arbetsmarknaden och på jobbet än en halv-okej journalist eller akademiker. Det är inte rätt, men det är så det är (vad jag erfar, mind you).
Utöver det så finns det fler av de konkreta hårda yrkena som inte kräver lika mycket eller lång utbildning. Och som har mer påtagliga mål och nivåer. Är man i branscher där det är vagare kanske man jobbar hårdare mot någon odefinierad mässingsring och aldrig känner att man lyckats och kommit fram?
Hm.
Tyvärr verkar det som att tjejer måste prestera mer än killar för att ha samma chanser att avancera/få jobb. Jag gissar att detta beror på att de flesta chefer är män (och män anställer/hjälper helst män). Kvinnor däremot är mycket dåliga på att hjälpa varandra och en kvinnlig chef anställer lika ofta kvinnor som män. Suck..
Absolut.
Som nån sagt – jämlikhet är inte att en duktig kvinna har samma chans som en duktig man, utan att en kass kvinna har samma chans som en kass man.
förutom så klart när en bransch har vedertagen eller efter regler påtvingad könskvotering. då gäller varken det ena eller det andra.
DU har en poäng, men jag tror att det faktum att tjejer alltid uppmuntras till att vara duktiga och att killar för det mesta duger som de är är mer avgörande.
Ja jag säger inte emot det; jag reflekterar bara över ytterligare en möjlig faktor.
Jag tror du glömt vård och omsorg.
Varför blir inte de duktiga tjejerna systemadministratörer? Om de presterar bättre än killarna för samma eller lägre lön, så kommer de ju äga arbetsmarknaden. Bli inte bibliotekarie, barnmorska eller något annat yrke som ger dålig avkastning på studierna. Bli typ bilmekaniker i stället.
Tekniska/naturvetenskapliga ämnen mer konkret och inte kräver lika mycket eller lång utbildning? Förlåt, men litteraturvetenskap, journalistik, genusvetenskap, psykolog, ekonomi etc (och all humanvetenskap). är alla de helt ofantligt löjligt gentemot ingenjörsutbildningar, elektroteknik, teknisk fysik och dylikt.
Sen bör det vara uppenbart varför det är mer konkurrens i humanvetenskapliga ämnen än naturvetenskapliga.
Och ja, vår biologi sätter spår i vad vi vill utbilda oss inom, vilket är sedan länge bevisat. Däremot finns det en skara (dumt) folk som påstår att kön är endast en social konstruktion.
Emma: Män väljer män? Vad grundar du det på? Anledningen till att chefer är för det mesta män beror på den enkla anledningen att fler män än kvinnor vill bli chefer. Män i högre grad än kvinnor satsar på arbetet, medans kvinnor satsar mer på familjen. Har du belägg på att kvinnliga chefer anställer män i lika hög grad som kvinnor?
Lite kul att det heter “män väljer män” när män väljer män, medans det kvinnliga dittot heter “kvinnor hjälper kvinnor”. Ännu en gång det där om offer/skuld mentaliteten.
Och precis som Tore skriver, ingen hindrar en kvinna att välja den utbildning som ger mest i lön. Faktum är att den utbildning som ger störst chans för hög lön och position (internationellt sett) är en teknisk ingenjörsutbildning plus en ekonomiutbildning.
Jag menade att det finns fler manligt kodade hårda yrken som INTE kräver utbildning, inte att teknik inte gör det, typ som olika former av mekanikeryrken som bara kräver gymnasieutbildning – men som Annan påpekar så tänkte jag då inte på de ganska stora delar av vården och omsorgen som inte kräver utbildning.
Två saker:
1) Numera finns det inte riktigt en uppsjö av vårdyrken som inte kräver mer än gymnasieutbildning, då det skurits ned rejält på undersköterskor på de flesta sjukhus, t.ex. Vårdbiträden, som det fanns förr, är idag sällsynta (hemtjänsten möjligen undantagen).
2) JH: Jag håller inte med dig. Däremot är det en väldigt vanlig fördom att alla teknisk-naturvetenskapliga utbildningar skall vara mycket Svårare(tm) mätt med något slags objektivt mått än alla inom humaniorea/samhällsvetenskap, som främst upprätthålls av folk som inte stuckit näsan utanför tek-nat-fak. Vad som är svårt och inte har väldigt mycket med vilken fallenhet man själv har, och hur mycket arbete man lägger ned; väldigt få tänker sig hela vägen igenom en civilingenjörsutbildning, där som på andra utbildningar måste man sitta på sitt arsle och plugga om man vill komma någonstans.
Själv tar jag studenten från det naturvetenskapliga programmet till sommaren, kan säga att de typiska högpresterande tjejerna och slackerkillarna tillhör normen även här.
Ju hårdare produkter en man producerar, desto högre status bör denna man åtnjuta. Stål = Bra, Dunfjäderbolster = Inte bra.
Julia: Ok, ett missförstånd. Konkret kan även betyda “beskrivning av något som är lätt att fatta och förstå”. http://sv.wiktionary.org/wiki/konkret
Tolkia: Nej, NV ämnen är avsevärt svårare än “faceroll” humanvetenskap. Undersökningar har gjorts att NV-ämnen använder större del av hjärnan, ett område som är svårare att “lära in” och som i större grad inte är lika accepterande när det gäller skillnader i fakta. Och att inlärningen i humanvetenskap liknar varandra, medans mer logiska ämnen varieras det mer.
Statistik visar också att elever har svårast med just NV-ämnen som matematik och fysik, och således får sämre betyg i dessa ämnen än i andra ämnen – vilket har resulterat att skolverket är sänkt nivån på dessa ämnen.
Faktum är att när jag tog studenten för ett år sedan, tog två personer, varav jag en av dem, 20 i snitt dock hade bara VG, i FyB, men som jag sedan fixade MVG genom en prövning. Men, i min mening, även en mental handikappat person kan fixa 20 i snitt i samhällslinjen. Men det är min åsikt.
Dessutom gjorde det en test, antagligen en skopa oseriöst, men för all del intressant. De svåraste utbildningarna i Sverige var:
Teknisk Fysik, Uppsala universitet
Teknisk Fysik Chalmers
Elektroteknik Chalmers
Givetvis är det relevanta vad som _är_svårast, generellt, och inte vad person A och B tycker är svårast.
Läser själv en teknisk utbildning parallellt med ekonomi. Men har även läst lite filosofi, så visst har jag pluggat något helt annat än teknik.
Tycker det är kul att du påstår att man inte “tänker sig genom” civ. ing utbildningar – varför gör man inte det?
Och vilka utbildningar sliter man arslet av sig? Knappast i ekonomi (minus finansiellt ekonomi) , psykologi, genusvetenskap (även kallat “vuxendagis”), filosofi eller dylikt.
Men tekniska utbildningar kräver dock inte så mycket plugg nej, däremot kräver b.la jurist utbildningen och läkarutbildningen mycket mer tid – men det är knappast svårare för det.
Fult skrivet och inte uppdelat något vidare bra. Ber om ursäkt för det.
JH: Men du pratar ju, visar det sig när du berättar att du just gått ut gymnasiet från – surprise – natur, om något du inte har en aning om? När du dessutom uttrycker dig i termer av “även en mental handikappat person kan fixa 20 i snitt i samhällslinjen” förlorar du ju all trovärdighet du någonsin kan ha haft i frågan.
Vad jag menar med att man inte tänker sig igenom en civilingenjörsutbildning är precis vad jag skriver – de allra flesta tar sig inte igenom sin utbildning genom att tugga på pennan och filosofera lite, utan genom att läsa och lära. Ett litet antal tar sina mattepoäng utan att behöva göra annat än att ha några aha-upplevelser, men de allra allra flesta gör det genom att räkna en jäkla massa uppgifter. Hur begåvad man än är behöver man lära sig och öva, kunskap är vanligtvis något man inhämtar, inte något man spontant muterar fram. Jämför en begåvad idrottsman – han/hon skiljer sig i regel från hobbymotionärer inte bara genom sin begåvning, utan också genom att han/hon tränar betydligt mer än random hobbymotionär. Dock brukar inte idrottsmän försöka låtsas som om klarar sig utan att träna, vilket tyvärr är lite för populärt bland (yngre) studenter. Jag hade en föreläsare som brukade säga att man hade större nytta av en stor ända (att sitta på medan man pluggade) än av en stor hjärna, och det ligger mycket i det.
Som civilingenjör tycker jag att den här inställningen att det att man tagit sig igenom en utbildning på tek-nat fakultet skulle vara något slags “bevis” på att man tillhör mänsklighetens intellektuella grädda är enbart pinsam. Dessutom är den kontraproduktiv, eftersom utmålandet av teknologutbildningarna som så Ofantligt Svåra(tm) skrämmer bort studenter, vilket antagningsstatistiken visar att sagda utbildningar i dagsläget inte har råd med.
Vad som är vad i denna blandning av löneskillnader, olika prestationskrav från föräldrar osv är svårt att säga någonting om. Jag tycker dock din hårddragna linje är aningen svajig.
Varför behovet inom ‘konkreta’ yrken skulle vara större vet jag inte om du har belägg för. Behovet inom servicesektorn, som både är konkret och traditionellt kvinnlig, är väldigt stor och förväntas bara öka. Traditionella industrijobb är en allt mindre arbetsmarknad vilket ökar arbetslösheten och osäkerheten för personer som utbildar sig inom den sektorn.
En halv-okej systemadministratör har helt säkert en högre lön än en halv-okej förskollärare, men kan du säkert säga att deras situation på arbetsmarknaden i övrigt kräver att förskolläraren anstränger sig mycket mer?
I traditionellt manliga sektorer tjänar anställda bättre vilket absolut gör det lättare att ha ett drägligt liv. Att de konkreta yrkena är mer konkreta innebär också en inlåsning. Finns det inte jobb inom det man är utbildad för är det svårt att få jobb oavsett hur duktig man än är. I en arbetsmarknad som är vagare och där kompetensen är mer flytande kan en driftig person hitta arbete inom ett närliggande område istället. Jag upplever att killar får inpräntat att de ska skaffa sig utbildning/jobb som de ska ha sen resten av livet och om det inte finns något sådant jobb så blir de passificerade.
Bra påpekanden — som sagt, jag generaliserade hårt mer än att dra en faktiskt linje, för att förtydliga lite hur jag tänkte just då. Jag skulle nog inte säga att det är en färdig och korrekt analys.
Jomenvisst har det med område att göra också. Maken studerar till systemutvecklare, enormt manligt område. För att han ska kunna bli doktorand behöver han läsa c-nivå, that’s it ungefär.
Jag har läst medie- och kommunikationsvetenskap, retorik, genus. Om jag vill doktorera kommer det kräva helsike mycket mer än en c-uppsats, för att kraven är högre, ambitionerna är högre, framförallt är alla andra tjejer (och få killar) som läser inom humanoria så förbannat mycket duktigare, mer ambitiösa och engagerade.
Hade jag läst informatik istället för information hade jag haft en mycket rakare karriärväg framför mig.
Jag är tjej och ingenjör. Under min studietid läste jag även ett par A och B-kurser (språk). Personligen tyckte jag att civilingenjörsutbildningen var svårare än språkkurserna. Det kan iofs bero på att jag bara läste upp till B-nivå på Humanisten och att jag har fallenhet för språk. Jag kan hålla med om att humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar kräver mer analytiska studenter som ifrågasätter materialet och letar källor på olika håll, men då kanske när man skriver uppsats eller doktorerar.
Sedan ska man komma ihåg att det är skillnad på studietid och arbetsliv. Under studietiden ansvarar du endast för dig själv. I arbetslivet är det viktigare att lära sig “spelet” och de sociala koderna. Det anser jag är svårare än att plugga på universitetet. Vad gäller tekniska yrken, t.ex. IT-branschen, har arbetsmarknaden svängt mycket under 00-talet. År 2000 kunde vem som helst få jobb. Nu vill arbetsgivarna ha vassa experter. Systemadministratören som är medelbra får svårare att klara sig. En annan utmaning med tekniska yrken är att utvecklingen är så snabb. Man måste vara påläst och kan inom ett år tappa kompetens om man inte ser till att på fritiden inhämta nya kunskaper. Och de nya kunskaperna skall helst vara det som i framtiden blir “hett”. Det är tufft att hela tiden behöva lära sig nya saker, man får ingen riktig ro. Men jag ska inte klaga. Ingenjörsyrket är ett av de mest kreativa yrken man kan tänka sig och man får bra betalt om man är duktig.
En annan sak som jag länge stört mig på är detta att folk förfasar sig över prestationsprinsessorna. Det finns ingen som klagar på manliga arbetsnarkomaner, att det skulle vara skadligt för dem att arbeta för mycket. I de manliga kulturen ses detta som något positivt. “Han kämpade hårt och lyckades”. Jag vet inte om man anser att kvinnor är skörare och därför riskerar att gå in i väggen om de jobbar hårt. Problemet med prestationsprinsessorna är väl i så fall att de blir knäckta när de upptäcker att killarna går om dem för att de har bättre kontakter i arbetslivet och för att de kan “spelet”. Det räcker tyvärr inte att jobba hårt, man ska hela tiden synas och marknadsföra sig själv.
Tolkia: Varför ska det vara svårt att fixa 20 i snit i samhällslinjen? Läsa och komma ihåg – vägen till MVG i samhällslinjen. Antagligen därför en stor majoritet klarar av kurserna, tillskillnad från matematik eller fysik.
Att du påstår att matematik ich fysik är “läsa och lära” visar din okunskjap inom området. Du har läst vad, matte A och B? Vad för betyg fick du i de nämnda kurserna?
Filosofi, psykologi etc. klarar man sig lätt med enkel vardagslogik – kan du förneka detta?
Intressant även att du inte svara på forskning och studier jag redovisa. Har du ingen kommentar inom detta? Och nej, vetenskap (till skillnad från kunskap ) är inte bara en kropp av information, utan ett sätt att tänka. Visst som du påstår, så kräver humanistiska program att man tänker och analyserar smått – men på vilket sätt skulle detta inte gälla inom naturvetenskapen, som framförallt är en åskådninjg av dag och rum?
Vardagslogiken tränas vi dagligen, sedan vi var små. Du kan anta massor med saker som senare visar sig ha stöd inom filosofi eller psykologi, medans matematiken eller fysik i stort sett grundar sig bortöver vardagslogiken, ocjh kräver att man tänker på ett helt annat sätt, vilket visas i hjärnröntgen undersökningen jag skrev i mitt tidigare kommentar.