Pride doth come before a fall

Aftonbladet lockade med rubriken “Blondinbella lägger ned bloggen“. Nu var det ju inte fullt så kul som man kunde tänka sig - den ska läggas ner till årsskiftet, kanske redan i höst “då Löwengrip börjar på juristlinjen.” (Och sen antagligen återuppstå i mer seriös form, för blivande jurister skriver om mer seriösa saker. Se Storstadspojken för exempel då, antar jag?)

Och där hickade jag till lite extra – eh, whatnow? Jag kollade intervjun i DI Weekend där Aftonbladet hittat uppgiften, och visst, där står det också: “Till hösten – eller senast till våren om klädkollektionen går bra – börjar hon på juristlinjen.”

Finns det någon gräddfil eller för-ansökning  till utbildningar som jag inte känner till, i stil med amerikanska universitets early acceptance? Ansökningstiden till höstterminen har inte ens gått ut - att då bara förutsätta att man kommer in är jäklig kaxigt. Isabella Löwengrip är vad jag vet inte prinsessan Madeleine, som får plugga i en alldeles egen liten hög för sig, på en specialarrangerad kurs med fyra specialutvalda kurskamrater.

Eller vet Blondinbella inte alls om hur systemet fungerar? Om jag skrattar lite skadeglatt om hon inte kommer in – och det skulle jag nog, i alla fall efter det här – är det ingenting mot hur jag skulle kackla om det visade sig att hon inte ens bekymrat sig om att söka, i något slags övertygelse att om man bara säger något tillräckligt många gånger blir det sant.

Har hon inte sett, typ, ALLA amerikanska ungdomsserier nånsin (nu senast Gossip Girl, men exemplen äro legio) och lärt sig att man inte ska räkna för självsäkert med en viss skola eller utbildning? Och Isabella, you ain’t no Paris Geller.

(Det bästa är att precis ovanför i texten har hon sagt “Det är min stora skräck att jag aldrig ska bli jurist, den här drömmen som jag har haft sedan jag var liten.” Ååå jag är en sån dålig människa och jag kommer skratta tills jag gråter. Nä, det kommer jag inte. Men jag kommer eventuellt utbyta menande blickar med Annan.)