De kan väl gaffa.

Min bildproducent kom förbi nyss och frågade om jag sett senaste ABC-sändningen.

De hade diskuterat det här med landstingets mödomshinneoperationer. Socialborgarrådet Ulf Kristersson hade fortsatt vara chockerad att det gjordes, och det kan han ju få vara. Jag är nog benägen att vara lite vaaagt skeptisk jag med, även om jag inte riktigt orkar bloggdiskutera mödomens mytbildning och HEDERSFÖRTRYCK och döda duvor och så vidare så här tidigt på morgonen. Men tydligen hade någon folkpartist (svt.se har inte senaste sändningen uppe än, så jag vet inte vad hon heter) valt att bli upprörd – över att landstinget betalar!

Har man inte sina prioriteringar lite på sniskan då?

TILLÄGG:

Landstingsrådet Birgitta Rydberg säger sig känna till att ingreppen görs, men när hon får reda på att det sker även i landstingsfinansierade vårdinrättningar, säger hon:

-Det är klart att vi kommer att reagera för vi betalar för sjukvården men har inte för avsikt att betala den här typen av operationer. Det ska inte skattebetalarna finansiera, säger Birgitta Rydberg.

Alltihopat här.

—

Känner ni för övrigt till fenomenet “honeymoon stitch” eller “husband stitch”? Varje människa jag har berättat det för de senaste åren har stirrat på mig. Det är alltså relativt vanligt förekommande i USA – när en kvinna spricker vid en vaginal förlossning, syr läkaren (nästan alltid utan att fråga) sen ett extra stygn, för att hon ska vara trevligt trång nästa gång hon har sex med sin man. Att det stygnet ofta spricker och blöder istället behöver man ju inte bekymra sig om.